Glöm Riksdagsvalet – i morgon är det dags för ett viktigt val!

”Hung parliament”, SD:s frammarsch och Jonas Sjöstedts sura uppsyn när V inte erbjuds en plats i regeringen är såklart väldigt intressant för oss svenskar men för utvecklingen i den globala ekonomin är dessa frågor totalt ointressanta. Det är klart att ett högre skattetryck kan få avkylande effekter på den svenska ekonomin men någon större roll kommer det inte att spela för marknadens aktörer.

I Storbritannien håller men däremot ett otroligt viktigt val i morgon. Man röstar då för eller emot ett oberoende Skottland. Det är först de senaste veckorna som man börjat förstå magnituden av detta val. De allra flesta hade räknat in ett rungande nej men enligt väljarundersökningar är det nu extremt jämnt. De två senaste undersökningarna pekar på 52% för Nej och 48% för Ja. Andelen väljare som ännu inte bestämt är stor. 14% respektive 6%, beroende på vilken av undersökningarna du ska lita på, vilket innebär att det borgar för ett close call.

Skottland och England har delat kung sedan 1603 (James VI of Scotland) och kungarike sedan 1707. Första folkomröstningen kom 1979. Då vann Ja-sidan med 52% mot 48%. Men en förutsättning var att minst 40% av de röstberättigade skulle rösta för och med ett valdeltagande på ca 63% blev slutsumman knappt 33%. 1997 kom andra folkomröstningen och det blöev ett Ja. Lösningen på oberoendet ledde fram till the Scotland Act 1998 och 1999 hölls första valet till ett eget skotskt parlament.

UK:s ekonomi går bra och det gör att det är lättare att se möjligheterna för ett självständigt Skottland för Ja-sidan. Lägg sedan till Olje- och naturgastillgångar utanför Skottlands kust så förstår ni Ja-sidans sköna kalkyler.

Skottland står för ca 8% av UK:s ekonomi. Det skulle innebära att det skulle bli ungefär lika stort som Portugal, i pengar räknat. BNP per capita ligger inte långt under Englands och tydligt över övriga UK. Faktum är att om vi bryter upp England i regioner så är det bara London och sydöstra England som har en högre BNP.

Även sysselsättningsmässigt ser det bra ut.

Andelen offentligt anställda är klart större i Skottland jämfört med England. Det är klart att det ger en sämre kalkyl men det är good enough.

Slutligen ser vi en skillnad avseende antal företag.

Baserat på befintliga siffror så ser kalkylen helt ok ut om vi bara bryter ut den skotska delen.

Kan man göra det?

Nix!

Det finns en rad extremt osäkra faktorer.

  1. Valutan

    Sanningen är att Skottland inte har en plan för detta. Euro tänker ni? Nej definitivt inte. Ett oberoende Skottland kommer inte per automatik med i EU utan måste ansöka om medlemskap. Först när det är klart kan man påbörja ansökan om att ingå i Eurozonen. Räkna med 5-10 år.

    Egen valuta – skotska pundet? Skottland saknar helt de fundamentala byggstenarna, inklusive en egen riksbank, för att kunna köra igång det. Även här är säkert tidsplanen 5-10 år. Det är inte heller något alternativ som diskuterats.

    Valutaunion med resten av UK? Det är linjen som Ja-sidan kör på. De menar också att UK har för mycket att förlora på att inte gå med på det förslaget. Nej-sidan å sin sida argumenterar för att det inte är en möjlig lösning. Det må vara ett politiskt spel men faktum är att Skottlands oberoende blir kraftigt handikappat om man ska låta London bestämma penningpolitik.

    Återstående alternativ är att Skottland använder sig av pundet utan att in gå i en union. UK kommer inte kunna hindra dem.

  2. Stora företag

    Förutom att en skotsk separation innebär en stor osäkerhet om konsekvenserna för större bolag så finns det konkreta problem. Royal Bank of Scotland och försäkringsbolaget Lloyds skulle få problem med kreditvärdighet och därmed få lägre rating vilket medför högre räntekostnader. Fordringarna (utan att räkna in bolagens tillgångar) för dessa två aktörer skulle uppgå till 1200% av Skottlands BNP. De stora finansiella aktörerna har i dagarna gått ut och sagt att de kommer att flytta sina adresser till England om vi ser ett Ja i morgon.

    Även Olje- och gasbolagen har sagt att man flyttar på sig. Motivet är såklart att minimera risker.

  3. Investerare och valutaflykt

    Även om det skulle bli ett Ja kommer det inte att innebära en omedelbar förändring. Man har diskuterat en ”transition period” på 18 månader. Det spelar ingen roll. Osäkerheten och oviljan att sitta med El Pedro negro kommer att leda till kapitalflykt direkt och därmed kommer pundet att sjunka rejält i värde.

Om logik härskar kommer det att bli ett Nej. Man kan lugnt utgå ifrån att den skara som inte bestämt sig har en lägre snittålder än de som är klara över hur de ska rösta. Unga har en tendens att i större utsträckning rösta mer ideologiskt än ekonomiskt. Och den skotska nationalismen är stark. Nagelbitare på G.

Kommentarer

Bild för Patric Holmberg

Som ni er försvagas nu pundet. Under dagen ca 0,4% mot både EUR och USD.

Your posts are always the best and most impressive. The information you provide in the post reduces the difficulty to the extent that you hope you will continue to post and help us.

http://www.rakhiinindia.in/cake-delivery-in-ghaziabad.html

http://www.rakhiinindia.in/cake-delivery-in-faridabad.html

http://www.rakhiinindia.in/cake-delivery-in-dehradun.html

Lägg till ny kommentar

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
CAPTCHA
Denna fråga är för att testa om du är en människa och används för att hindra spam-robotar.